Man vet så lite...

Har inte skrivit här på länge och det har berott på en del hemska saker i min familj...

Även fast jag jobbar som USK:a så klarar jag inte av när folk i min närhet blir sjuka! Min pappa är likadan, blir som förlamad och ingenting fungerar längre... Man stänger liksom av allting, både fysiskt och psykiskt... Men nu känns allting lite bättre och vi får hoppas att du blir frisk igen. Lilla vän, du är ju så liten... <3

Jag blir alltid sjuk själv när något händer! Förut fick jag ALLTID migrän när jag blev stressad och saker och ting körde ihop sig! Nu har jag medicin för det och det blev bättre sen jag skaffade glasögon...

Den här gången blev jag förkyld istället... Det är väl egentligen ingenting att klaga över när man har annat att jämnföra med. Men när allt redan känns förjävligt vill man inte ha sprängande huvudvärk och ont i halsen också! Det räcker liksom ändå...

Det var den årliga Jugansbofesten i helgen och den är alltid jätterolig att gå på. Det är den enda gången en annan har krypavstånd hem från en fest... ;)
Men med tanke på allt som hänt och att jag var så förkyld så gick jag aldrig på festen... Känns som det kvittar...